Hajen

på Bahamas

Äntligen framme

Framme!! Resan känns oändligt lång men nu är vi äntligen framme. Saknar er därhemma samtidigt som det var en lycka att få se Enzo med sin pappa igen. Lillen hade verkligen stora ögon och han märker definitivt att det mesta är annorlunda. Första dagen var det lite frustrerande för han var ledsen i vagnen när vi gick på promenad (och han som brukar tycka om att sova i vagnen.) Det var ca 20 grader varmt och det var nog bara en värmechock för honom. Men nu mår han bra och skrattar som vanligt.

Allt var ju så ljust också, han har ju knappt sett solen i sitt två månader långa liv. Och alla pratar så konstigt???

Hej på er!
Här står vi framför datorn, dina småbröder och jag...
Vi tittar på din bild, och har svårt att förstå att ni befinner er på Bahamas nu...
Jag har just kommit hem från min kurs i Linköping och får höra att du försökt få kontakt via skype....Mormor har också ringt under tiden jag varit borta. En ny röntgen har visst visat att det var en spricka i hennes ben...Höftben? Eller lårben? Jag vet inte just nu....
Hon blir i alla fall så sakteliga bättre....
Skicka pusshunden på Enzo. Krama Mario och be honom krama om dig från oss!

Skönt att ni är framme och så grönt och fint det är.Klart att Enzo är glad att slippa alla kläder på sej.Maria Sjukgymn,o Peter L.skickade remiss t röntgen.Hon har tyckt att det har gjort så ont när hon har försökt vinkla hit och dit.Det var fraktur på bäckenbenet men det har börjat växa ihop och det var ingen förskjutning.Värktab.igen och träna.
Kramar till er alla och njut av värmen.