Hajen

Morfar har fått sin vila. Han finns inte längre i livet, men han kommer alltid att finnas inom mig. Han var trött, sjuk och ville inte vara med längre. Jag är väldigt ledsen men samtidigt lättad att han inte behöver lida mer.

Här kommer en dikt av Pär Lagerkvist som morfar brukade läsa.

Det är vackrast när det skymmer

Det är vackrast när det skymmer.

All den kärlek himlen rymmer

ligger samlad i ett dunkelt ljus

över jorden,

över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.

Herren själv utplånar fjärran stränder.

Allt är nära, allt är långt ifrån.

Allt är givet

människan som lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,

inom kort skall allting tagas från mig.

Träden, molnen, marken där jag går.

Jag skall vandra -

ensam, utan spår.

Jag är glad att jag har haft en sån underbar morfar som har gett mig så många roliga minnen. När jag var liten fick jag "hoppa" på hans knä medan han låtsades vara en häst. Han tog mig till dagis, vi fiskade på Boren, vi rensade fisk, bakade mandelkubb, spelade bordtennis, tennis och luffarschack, läste dikter, hittade på sånger och mycket, mycket mer.

Den här sången hittade vi på.

Ni vet ej att
Ni vet ej att
Jag såg en liten katt

(två gånger)

O katten den va snäll 
O katten den va rund
O rätt var det var så kom det dit en hund

Ni vet ej att
Ni vet ej att
Jag såg en liten hund

(två gånger)

O hunden den va snäll
O hunden den va go
O rätt var det var så kom det dit en ko

.......

Så där kan man hålla på och hitta på nya djur som kommer dit. Jag sjöng den för Enzo idag. Han gillade den starkt och började dansa.

Morfars sånger får leva vidare i en ettåring. Hans bortgång har fått mig att tänka på tiden som man har med sina nära och kära. Den består inte. När jag var yngre tänkte jag inte så ofta på att någon dag skulle någon inte finnas där mer. Alla fanns där och så var det med det.

Idag vill jag säga att jag uppskattar alla kära som finns i mitt liv. Min familj, släkt och vänner... Jag älskar er.