Det förra livet...

Min son gillar gräsklippare! Det var till och med ett av de första orden som han kunde säga: "DRÄSS" vilket i hans värld betyder gräsklippare. Han blir helt fokuserad om han hör någon som klipper gräset och måste utreda varifrån ljudet kommer så att han möjligtvis kan ta sig dit. Hans mormor har köpt två barngräsklippare i plast vilka var de bästa leksakerna hittills.

Igår var vi på promenad. Lillen spanar med sin supersyn efter den fantastiska maskinen!!!
-DRÄSS DRÄSS skriker han!!
-Va? säger jag, jag ser ingen gräsklippare???
Men lillen står på sig och pekar... Långt bort i fjärran ser jag några kommunala arbetare som faktiskt klipper gräset. Han hade rätt. Det är så långt bort att man inte hör ljudet.

Vi går vidare...

Jag ser en gräsklippar-man bakom en hög häck cirka 4 trädgårdar framför oss.
-Titta, säger jag till lillen, nu går vi snart förbi någon som klipper gräset!!
Han söker febrilt med blicken och väntar tålmodigt.
Naturligtvis så är mannen som klipper helt plötsligt färdig och hinner ställa in maskinen i garaget innan vi har hunnit dit.
-Lillen ser inte vad som händer utan skriker
-DRÄSS, DRÄÄSSS, DRÄSSS???
Jag förklarar att gubben var färdig och har ställt in gräsklipparen i garaget.
-DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS, DRÄSS...........................................
Ett oändligt tjatande fortsätter och blir mer och mer högljutt trots att jag förklarar igen.
-BORTA...BORTA...BORTA...BORTA....BORTA....BORTA... säger han och slår ut med händerna.

En kort paus.

Sedan vänder han sig om i vagnen och spänner ögonen i mig och vrålar:
-DRRRRRÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSSSSSSSS!!!!!! Han ger mig den argaste blicken som säger ungefär:
-DU LJÖG!

Jag undrar om lillen kanske var trädgårdsmästare i ett tidigare liv?

Ordning och reda var det här

Allt ser man med andra ögon när man kommer hem. Allt är så ordnat!

Man får trycka på knappar för att gå över gatan. Smidigt!!!

Det finns breda trottoarer att gå på så om man har barnvagn slipper man gå med två hjul på gatan.

Det finns brunnar där vattnet rinner ner när det regnar!! Inga sjöar att åka i på vägen.

Alla ställer tillbaka sina kundvagnar när de handlat eftersom de har en sån där grej som man stoppar i pengar i. Man får ju tillbaka sin peng om man är ordningssam.

Köer i mataffären går så snabbt!!! Är det min tur redan!!??? Bandet som man lägger varor på rullar ner varorna i ett av två fack som maten samlas upp i. Och man får packa sin mat själv så att man slipper ha bananerna längst i botten och mjölken överst eller så...

På banken har de kölappar så att man faktiskt kan sitta ner och vänta på sin tur. Bra om man har ont, är gravid eller så...

Internet går sååå snabbt!!!

Inga herrelösa hundar här inte!!! De flesta hundar går i koppel och om de inte gör de så har de ett halsband på så man vet var de hör hemma.

Det finns speciella skräpkorgar för hundbajs.

Alla husen har staket eller buskar så att man vet vad som är mitt och ditt gräs.

Till och med första intrycket på Arlanda tyder på ordning och reda - När man ska hämta ut sitt bagage så finns det tydliga gula linjer ca 1½ meter ifrån bandet där allt folket får stå bakom så att alla kan se väskorna som kommer. När man sen ska ta sin väska så får man gå innanför linjerna och då finns det plats att lyfta av väskan. Det är otroligt men Arlanda är den enda flygplatsen jag nånsin har sett med dessa finurliga linjer. Och alla lyder linjerna!! "Hemliga polisen" är allas ögon som skulle stirra en till döds om man skulle bryta mot gula linjen...Otroligt bra och väldigt svenskt. Jag tror till exemel att detta inte skulle funka i Egypten eller Grekland. (Kanske om det var en semesterort med många svenskar) Jag glömmer aldrig hur det en gång var slagsmål i en folksamling Egyptier att komma igenom en säkerhetskontroll på en flygplats. Som tur var så hade jag och min vän E redan gått igenom kontrollen och vi såg tumultet genom det stora plexiglaset som var avskärmare. Folk trycktes upp mot plexiglaset som på en galen konsert...

Vi har varit hemma i två veckor och det har varken varit strömavbrott eller slut på vatten. HURRA!!!!!

Det enda som jag har märkt att det är lite oordningssamt med i Sverige (iallafall i vår stad) är buskörning!!! Unga killar börnar omkring så det skriker om däcken och så sladdar de med hela bilen - mitt inne i stan!!!????? Det har jag aldrig sett utomlands! Är det svenskt att börna??

För att det ska bli ännu mer ordningssamt så kanske man skulle sätta upp sådana här skyltar på stan på helgerna?



Här kommer en annan ordnings-skylt ifrån Bahamas...



Håll nu ordning på er allesamman annars straffas ni av hemliga polisen. Det är bara buskörarna som kommer undan...

Kram på er.


flip-flop känslan håller i sig.



Idag satte jag på mig ett par löparskor för att gå en rask promenad. Jag tror att det var i januari senast som jag hade vanliga skor på mig. (Förutom när vi var i skogen för ett par dagar sedan och hade stövlar på fötterna, men det kallar jag inte vanliga skor...) Annars har det varit flip-flops för hela slanten. Bilden ovan är tagen utanför vårt hem på Bahamas när vi hade F & L på besök.

Vilken känsla att ha skor på sig. Instängt och lustigt. Tänk att man vanligtvis har det så hela vintern. Stackars fötterna.

Visste ni att på Maldiverna, där nästan hela befolkningen går barfota eller i flip-flops, ser man inte några "hallux valgus" problem. Hallux Valgus är ett mycket vanligt fotproblem i västvärden och visar sig genom att stortån börjar peka inåt istället för rakt fram. Det sägs att trånga skor är främsta orsaken...

Summa kardemumma är att vi borde flip-floppa mera. Släpp tårna fria!

Köp allt annars är det kört!

Jag har svårt att skaka av mig endel vanor som jag har skaffat mig på Bahamas.

När jag först kom dit så fick jag lära mig av min svenska goda vän Y att om man ser något i en affär som man vill ha, så ska man köpa ALLT de har. Anledningen till det är att affären kanske inte tar hem varan igen eller också kan det dröja väldigt länge innan det kommer in igen. Jag hade en frustration över att jag till en början inte kunde hitta rågmjöl på Bahamas. Min goda vän sa då, jaha det var jag som köpte allt och så fick jag rågmjöl av henne. Till en början tog jag rådet att köpa allt med en nypa salt. Men jag fick lära mig den hårda vägen. Det var många gånger jag insåg att min vän hade rätt.

Här hemma i Sverige så känns det väldigt lyxigt att bara kunna gå och köpa det man vill ha i affärerna... Eftersom lillen dreglar så mycket så köpte jag nya fina haklappar på HM med plast under. De var superbra! Nu har jag i flera dagar gått och stressat upp mig över att jag inte har köpt allihop som fanns. Jag köpte "bara" 12 stycken. Jag borde gå tillbaka.... Tänk om de är slut nu och så kanske jag behöver fler om ett par månader.... osv

Att dricka vatten som kommer ifrån kranen är lyx. Jag har tidigare vant mig med att alltid kolla att vi har dricksvatten hemma. Vattnet som kommer ifrån kranen på Bahamas använder vi till disk, tvätt och dusch... Men dricksvattnet köpte vi i stora 5 gallons dunkar och blev det vatten kvar i till exempel ett vattenglas när man hade druckit brukade jag spara det tills jag blev törstig nästa gång. Man häller ju inte ut något i slasken som man har fått köpa och kånka hem i sitt anletes svett. Här hemma finns dricksvattnet i kranen. Jag tvekar fortfarande när jag ska dricka det. Och jag tvekar ännu mer när jag ska hälla ut restvattnet.

Vi hade på Bahamas ibland flera timmar mitt på dagen då vattnet i kranarna tog helt slut. Det var jobbigt och då insåg man hur mycket man är beroende av vatten. Diska, tvätta, vattna, duscha... allt får vänta.

Det jag har lärt mig är att vatten är mycket värdefullt, men här i Sverige är det en självklarhet.

Här kommer en bild på en "travellers palm". De växer på Bahamas och de heter så därför att man nästan alltid kan hitta vatten mellan de stora bladens stjälkar.


Bilden tagen ifrån http://www.relaxingretreats.co.uk/grenada/grenadaphotos.htm

Lyxa nu till dig och ta ett glas vatten - direkt ifrån kranen!!!

Släppas loss på grönbete

Svenska skogar är bra. Där kan en liten kille springa omkring utan att mamman ska behöva vara orolig för "poison oak" eller svart-myror som bits så det kliar i flera veckor. Vi har varit i Staffanstorp och det gillade lillen starkt. Det var som att släppa loss en kossa på grönbete.



Allt var så roligt och han sprang hit och dit och ville gärna härma morbror W's alla påhitt. Klättra på stenar och upp på släntar och springa på stockar. Inte så lätt när man har gummistövlar på för första gången i sitt liv och dessutom är 9 år yngre.

Ett påhitt hittade Enzo på alldeles själv - att doppa huvudet i sjön!!! Han låg på bryggan och körde ner huvudet i vattnet så många gånger att jag var tvungen att säga ifrån.





Observera att jag försöker att hålla honom kvar på bryggan, inget annat...

Kramar


Vilse i Sverige

Jag fattar ingenting känns det som. Detta är Sverige och jag känner mig bortkommen. Jag vill gärna köra på fel sida vägen och måste koncentrera mig till max att inte göra det. Idag kom jag på mig själv att jag var nära att köra mot rött också!! Jag undrar hur den förklaringen för farbror polisen hade låtit:

" Jo, förstår du polisman, att jag kommer ifrån Bahamas och på ön där vi har bott finns bara ett trafikljus och nästan inga vägskyltar. Så jag glömde helt enkelt att se det röda ljuset!"

 Jag har vant mig att titta på trafiken och det funkar nog inte här hemma. Jag har även glömt att titta på hastighetsmätaren. Vaa, finns det lagar att följa! Ojdå... Naturligtvis finns det lagar på Bahamas men polisen prioriterar annat där vilket resulterar i att jag följer sin egna lilla lag om vad som är säkert. Jag är ingen fortkörare och behöver ändå aldrig köra fortare än tillåtet på Bahamas.

Parkering! Jahaa måste jag stå inom vita linjer också. Jobbigt. Kan man inte bara stå där det finns plats???

Vart kan jag ladda kontantkortet till mobilen? frågade jag killen där jag köpte nytt SIM kort.  Han tittade på mig som om jag var helt IQ befriad och rabblade upp alla ställen där jag kunde ladda.

Jag handlade med kort i en affär och kvinnan bakom disken sa: Du har ett chip på ditt kort då ska du stoppa i kortet här... Jag fattade ingenting. Chip? Jag stoppade ner kortet i en låda utan att veta varför. Vad ska jag göra nu, sa jag. Jag hörde verkligen hur trög jag lät och tänkte att nu måste jag nog skärpa mig.

Vid en annan disk så betalade jag och sedan sa jag tack. TACK TACK sa lillen och skrattade och vinkade febrilt till personen bakom disken. Den sura människan gjorde inte minska min att ens le åt honom. Torrboll...

På IcaMaxi sprang jag omkring som en riktig utlänning. Både lillen och jag såg oss omkring som två fån. WOW kolla här, sa jag. WOW sa lillen WOW WOW WOW och vi stod och tittade på tvålkoppar i olika former. Folk vände sig om och glodde på oss. Det är så stort och det finns så mycket att köpa. Jag visste inte vart någonting fanns och var tvungen att läsa på paketen för att få rätt mat. Jag har glömt hur förpackningarna ser ut.  Mjölken på Bahamas kommer i 1 gallons plastdunkar (3,6 liter tror jag) och ser inget ut som här hemma. Lillen var till en början glad och vinkade glatt till folket i affären och skrattade och pekade vilt omkring sig. Ingen vinkade tillbaka. Han är ju van vid att folk pratar med honom i affären och undrade säkert varför alla såg så allvarliga ut. Svenskar är allvarliga och pratar inte med okända... Min shopping-runda tog allt för lång tid och väl i kassan fick Enzo ett sammanbrott och skrek öronbedövande och började galet att bita i en purjolök och en banan. Han öppnade körsbärstomaterna och åt vilt av dem!! Herregud får ungen ingen mat, tänkte väl alla....

Som tur var så åkte vi till stranden idag och där kände vi oss hemma. Vattnet var kallt (tyckte jag) men det brydde sig inte Enzo om, han var glad att få springa av sig i sanden igen. Naken. Så får man göra i Sverige.

Bad i blåa hålet

Den sista dagen innan Sverige-färden åkte vi äntligen till ett av de "blå hålen" som finns på ön. Vi var beroende av att en vän till mig  guidade oss dit eftersom hålet ligger mitt ute i den Bahamanska bushen och det inte finns någon officiell vägbeskrivning dit. Bahamas har många sådana här hål som varierar i storlek och djup. Jag kan inte förklara naturfenomenet som har format dessa hål men endel är förbundna med havet genom oändliga undervattensgrottor. Grottorna är i stort sett ganska outforskade men just detta hål är utforskat och man har bland annat funnit flera hundra år gamla krokodilskelett. Nu finns här inga krokodiler. Tur för oss!



Det var skönt att svalka sig i färskvattnet och en aningen kuslig känsla att simma ut i hålet och veta att någon slags botten är väldigt långt under en omsluten av mörker. Huu...



Efter att vi hade simmat i hålet så åkte vi vidare ut till ett ställe som heter Petes Pub och åt lunch. Man tog sig dit via en nästan oändlig gammal väg. Puben är gjord helt av bråte som har flytit i land ifrån havet.



Puben låg på en smal landremsa och på ena sidan var havet vågigt...



Enzo var mycket arg för att han ville gärna slänga sig handlöst ut för trappstegen som leder ner till stranden. 



På andra sidan landremsan var det lugnt och stilla och mycket, mycket varmt. Vi fick oss en god lunch fast de enorma flugorna som helt plötsligt uppenbarade sig tyckte den var minst lika god.

Efter en lååååång resa är vi äntligen hemma i Sverige igen. Lillen ville inte sova så värst mycket på de drygt 24 timmarna så jag är evigt tacksam att jag hade  F & L med mig på resan. Och tack för att ni tog er runt halva jorden för att hälsa på oss. :)  Nu sitter jag här och väntar på att Enzo ska somna. Han har Jetlag förstås och är pigg kl 1 på natten. Förhoppningsvis sover vi länge imorgon. Jag har ätit en halv limpa Carlssons Fyrkant med bregott och Herrgårdsost! Det var minst 1½ år sedan jag smakade svenskt bröd. MMmmmmmmmm 

Sjöjungfru-revet

Mermaid reef - Sjöjungfru-revet. Där var vi och snorklade idag. Vi hittade många roliga fiskar att titta på och vi såg även en hummer, anemoner och koraller. En stor grouper tittade på oss med utstickande tänder och underbett.

Vi såg en "French Angelfish".



och många stora midnight parrotfish...


(Bilderna ovan är tagna ifrån http://www.diver.net/bbs/posts002/76280.shtml)

Tro det eller ej men sjöjungfru-revet levde upp till sitt namn eftersom en enfenad varelse gled fram genom vattnet lite då och då.


Det Bahamanska lugnet

Vi var i Hope Town igen och tittade till våra svenska vänner. Här bor de mysigt precis vid stranden.



De ser ut att må ganska gott tycker jag. Det har infunnit sig ett Bahamanskt lugn i deras ansiktsuttryck. Svårt att beskriva.



Jag passade på att snorkla lite medan Enzo lekte med sina nya vänner. Det var väldigt skönt att få vara lite tyngdlös igen och titta på fiskarna.



När vi fick nog av stranden gick vi ner på "stan". Så här ser huvud"gatan" ut.




Hoppets stad

Alla älskar Hope Town! Jag känner en gubbe som säger att det är något magiskt med Hope Town - alla älskar stället säger han. Den mest berömda byggnaden är den röda och vita fyren. Dit kan man gå upp och se utsikten.



Där finns många, många färgglada hus.





Där finns ett kaffe-hus där kaffesugna svenskar kan få gott kaffe.



Enzo gillade kaffe-huset och sprang runt som en guttaperkaboll, sprang in bakom disken, drog ut lådor och öppnade skåp innehållande souvernirer, lekte tittut under soffan, stod upp-och-ned på huvudet i den caffefärgade mocca-fåtöljen...



...rev sönder tidningar och klättrade på mosaik-bordet...



Allt var som det brukar med andra ord.

Utanför "Curly Tail"

Idag ska vi åka till Hope Town. Båtresan tar 20 minuter och Enzo och jag följer med över dagen och våra gäster ska stanna i Hope Town i två nätter. Där finns smala gränder och gamla hus. Brorsan frågade om det var som Vadstena i Hope Town och det stämmer ganska bra. Ett Bahamanskt Vadstena utan slott men med en gammal fyr och vit strand och korallrev. Bilder därifrån kommer snart.

Här kommer bilder ifrån häromkvällen. Enzo och Mario tittar på båtar efter att vi hade ätit på en restaurang som heter "Curly Tail". Namnet Curly Tail kommer ifrån en ödla som finns här som har en svans som rullar upp sig.




Solbrillorna på

Här kommer dagens Bahamas-bilder.






RSS 2.0