YES!!!

Idag har Enzo lärt sig att säga "yes"!!

Mario upprepade "yes" flera gånger och efter en liten stund så upprepar Enzo samma sak. Sååååå gulligt var det. Det komiska var att Mario bestämde sig för att gå till gymet och Enzo betedde sig som om han skulle följa med.
-"Do you think you are coming with me"? sa Mario.
-"YES" svarade lillen klockrent!!!
Det lät väldigt skojigt och naturligtvis fick Enzo följa med till gymet. Han brukar leka med en stor boll som finns där. Det är en balans-boll så bollen är större än Enzo. Måste vara väldigt spännande att leka med den.

Jag måste också uppdatera er på Enzos förmåga att gå i trapp. Idag klarade att han krypa nedför hela trappen vid yoga-paviljongen. Det går så mycket bättre baklänges. :) Till den grad att om det ligger en pinne eller något i vägen på plan mark så häver han sig ner på alla fyra och kryper över baklänges. Här tas inga risker över skumma pinnar inte!!! Men att dansa på bord och köksbänken, det är inte värst riskfyllt tycker Enzo.

Här kommer en bild ifrån huvudgatan som går genom vårt samhälle.



Visst ser det ut att vara en fridfull morgon?

"Yes, yes, yes"

Enzos dag - juldagen

Jag bakade en tårta till Enzo på hans 1 års dag. Det var mycket uppskattat, hela tårtan var till honom!!!! (Ja vi provsmakade också förståss) Först så petade han lite försiktigt i grädden och smakade.....





Sedan blev det hela handen i tårtan. SMACK, SPLATT!!! Man fyller ju bara 1 år en gång.

Han fick en leksaksbil som har en motor som man kan jobba på med tillhörande verktyg. Vi hade gömt bilen under en handduk som Enzo fick dra av. Han började "brumma" innan handduken var av precis som om han redan visste vad det var.



Mario hade fått bygga ihop bilen ett par dagar innan eftersom presenten från början såg ut så här.



Ett kinder-ägg i enorm storlek skulle man kunna säga - utan choklad.

Mina utslag på armarna har blivit bättre efter flera dagar med olika krämer. Problemet är att två tomatplantor är i stort behov av omplantering, så jag får väl klä mig i någon slags heltäckande rymdmundering som skydd. Alternativet är att Mario får plantera om dem. Det blir nog föga uppskattat. Ha ha ha...

Kram och god fortsättning på Julen.


Grattis lillebror Wilgot

Min lillebror fyller år på julafton. Grattis till dig Wilgot. En massa kramar och mys ifrån oss. Mario hälsar och av Enzo får du nog en blöt puss. Enzo har lärt sig att slänga slängkyss.... Nja nästan iallafall. Han smackar först och sedan stoppar han in pekfingret i munnen. Jättegulligt. En gång när jag försökte lära honom hur man slänger en slängkyss så tittade han på mig och tog sedan tag i min hand och pussade på den. Puss puss.

Vi säger God Jul till er allihopa och hoppas att ni får en vit jul därhemma.

Jag hade tänkt att baka pepparkakor och laga mat idag men istället har jag gått omkring med smetig salva på hela armarna. Jag trodde först att jag hade blivit biten av sandflugor, men efter ett besök på läkarkliniken tror jag att jag istället har "dermatitis" - någon slags inflammation i huden??? Doktorn var inte på kliniken, han har åkt på semester men jag fick en salva av sköterskan att smeta på en gång om dagen. Hon trodde att jag har gått emot någon buske eller något. Jag hade haft den värsta tänkbara klådan till den grad att jag skrek värre än när jag födde Enzo. Denna klåda har pågått i två dagar. INTE KUL ALLS!!! Salvan jag fick på kliniken hjälpte inte mot klådan så imorgon beger jag mig till en annan stad för att träffa en läkare där.

Efter mycket tänkande har jag kommit på att jag måste fått dessa röda utslag efter att jag planterade om en stor tomatplanta. Jag hade handskar på mig men bara när jag höll på med jorden. När jag band upp grenarna tog jag av mig handskarna. Jag vet att tomatplanteblad är gifitga om man äter dem och kanske fick jag någon slags reaktion emot dem när de kom i kontakt med huden???
 
Hoppas att det går över snarast.

Kramar


Varm choklad special

Även vi här på Bahamas känner oss lite frusna ibland och bara vill krypa under en filt med en kopp varm choklad.
-Kan du inte göra den där special-chokladen säger Mario???
Special-chokladen består av mjölk och kakao (inget eller mycket lite socker). En klick vispad grädde på toppen med lite kanel och avskrap av mörk choklad överst. MMMMMMMMmmmmums!!!!



Det värmer i kroppen. För mig som tillagar chokladen blir det extra varmt eftersom vi inte har inhandlat oss någon elvisp än, så jag får vispa grädden för hand. Kyligheten försvinner ganska snabbt när jag står där och vevar och försöker komma på vilken teknik som är bäst.

Nog om varm choklad och vidare till skyltar. Jag har inte visat någon skylt på länge. Det får bli en lapp ifrån anslagstavlan idag. Anslagstavlan sitter utanför mataffären och idag fick jag mig ett gott skratt när jag stod när och läste på denna lapp:



Det som jag tyckte var mest komiskt var att näst sista meningen lyder:

Och snälla, snälla, snälla, slåss inte!

Jag har nog aldrig sett denna vädjan på en sådan inbjudan. Är det vanligt med slagsmål på tillställningarna??? Om det nu skulle vara vanligt, tror de att bråkmakarna läser lappen innan och tänker OK då ska vi inte slåss?

Vad säger moralmamman om det? Hjälper en sådan uppmaning??

Hmmm.....

Enzo springer omkring som vanligt och klättrar allt högre på möblerna. Nu vill han även STÅ på armstöden!!! Men nu har jag äntligen fått honom att gå ner från soffan med stjärten först. BRA JOBBAT ENZO!!! Tidigare gick han hejdlöst ut i tomma luften och stod på näsan så jag fick gå med hjärtat i halsgropen för jämnan.  Han har fått leka med två svensk/amerikanska tjejer. Han fick smaka på hemmagjorda pepparkakor och han blev nog hög på sockret tror jag för det förlöstes en vilde ur honom som bara skulle springa omkring och bita i ALLT. Vad har det tagit åt honom tänkte jag. Men senare kom jag på att han åt tre pepparkakor före en sen middag. Inte undra på att vilden blev vildare...

Enzo har även kommit på en annan färdighet som höll på att skrämma slag på mig. Jag stod och diskade och lillen lekte i samma rum. Helt plötsligt blir det tyst och jag tänkte - vart tog han vägen. Letar under möblerna eftersom han kan sitta knäpptyst och gömma sig. Ingen Enzo. Ser då att dörren är öppen. HJÄLP!! Han står ute på altanen och är på väg ut på gräset. Han upptäcker att han är upptäckt och försöker skrattandes att snabbt att tänka ut en flyktväg. Flykten lyckas inte. han fångas in och nu blir det låsta dörrar hädanefter. Vattnet är farligt nära.

Kramar ifrån den vettskrämda mamman.


Små och stora ben springer...

Det blir ett kort inlägg idag. Bara måste lägga in ett par bilder på Mario och Enzo som springer på stranden. Enzo gillar att springa... Stranden måste vara ENORM för honom. Han springer av sig en massa energi men han vill aldrig gå hem. Jag undrar hur länge han skulle springa där om han fick som han ville. Han verkar aldrig bli trött.





Kramar

Öns enda stjärngosse???

Today is the Swedish feast day of Santa Lucia. The dark Swedish winter is at its peak and from now on the days will become brighter. The "star-boy" is part of the celebration of Santa Lucia and today Enzo got to celebrate Lucia for the first time. Although it is not the same to celebrate Lucia in the sunny Bahamas...

Så här såg min stjärngosse ut idag. Vi gick till våra svenska vänner och spred lite Lucia känsla. Enzo tog uppgiften på fullaste allvar och höll till en början hårt i stjärnpinnen.



Men efter ett tag så kom han på att det här var en väldigt rolig pinne och började vifta.



Släppte lös stjärngossen på terassen och allvaret i lussandet var bortblåst. Hatten flög av och gossen sprang kors och tvärs mellan örter, trappen och en vindsnurre-groda som sprang i vindpustarna.

Vi hade en väldigt blåsig men trevlig Lucia-dag. Om ni undrar över varför jag skrev på engelska i början så är det för att mina utländska vänner lätt kan missta dessa bilder för att likna kostymer i en mycket otrevlig rasistisk rörelse mot svarta i USA.

Kramar


Att gå i en trapp

Rubriken var det första temat vi hade under sjukgymnastutbildningen. Vi skulle ta reda på vilka muskler som arbetade, hur de arbetade, skillnaden att gå uppför jämfört med att gå nedför trappen, vilken rörlighet som krävs i lederna, osv...

Jag kom att tänka tillbaka på detta tema idag eftersom Enzo gillar att klättra uppför trappor.



Jag har under flera dagar försökt att lära Enzo att ta sig nedför en trapp. Upp går det bra, som ni kan räkna ut, men nedför är det förenat med livsfara. Vi tränade på trappgåendet i Yoga-paviljongen.

Vi gick dit idag igen och Enzo åt sand...



kännde på palmträd...



Grävde i sanden... (Jag lyckades inte få ett kort på det, men han grävde som en hund. Ni vet hur hundar liksom sprätter ut det grävda bakåt mellan benen. Så gjorde Enzo också.



och han sprang, sprang och sprang på gångarna...



Det enda han inte ville göra var att gå hem!

Brandbilar och vilda bebin

Så här ser vår brandstation ut.



Ganska fina bilar, eller hur?





Det finns ingen byggnad för bilarna än, men bygget är igång.

Så länge står bilarna här, ett stenkast ifrån stranden. Bra att de finns här iallafall tycker vi. För något år sedan var det en stor brand i huset bredvid det vi bor i nu och jag har för mig att det inte fanns någon brandstation här då. Läskigt. Det är ju annars något som man tar för givet - att det ska finnas en brandkår att ringa till.

Igår var jag till doktorn. Endel av er kanske kommer ihåg de där myrorna som bet mig... Min fot slutade aldrig att klia och jag fick någon slags infektion på insidan av fötterna. Det kliade så fruktansvärt och blev bara värre och värre. I förrgår natt vaknade jag halv två och höll på att bli tokig. Jag försökte domna foten med is. Funkade inte. Provade mirakelsalvor. Funkade inte. Det bara kliade och kliade och hela foten kliade ända upp till halva smalbenet...

Så det blev en vända till doktorn. Jag fick både medicin och salva. Det var någon slags infektion i huden. Nu känns det bättre och jag fick sova i natt. Enzo var med på doktorsbesöket och han fick några slags energianfall... Jag försökte läsa färgglada tidningar som handlade om olika spa, men han ville promt BARA riva sönder tidningen... nä, han ville riva sönder ALLA tidningar. Riva, riva, riva AAAAAAaaaahhhhhhhhrrgggggg. Det fick han naturligtvis inte. Och då fick han ännu mer energi. Inte lätt att vänta en timme på en doktor i ett rum men massa tidningar som man inte får riva sönder. Jag hade med mig några leksaker som var hans, men de var ju sååååååå tråkiga enligt Enzo. Det slutade med att vi fick så och klinka på en metallställning... När doktorn kom in så sa han: "Varsågod, sätt er ner och vila lite!!!"
Vila??? Tänkte jag, inte med det här energipaketet till barn...

Jag har på senaste tiden kännt mig som "mamman med den vilda bebin". När jag är i full sjå med att smörja foten med den nya salvan, ser jag plötsligt hur Enzo är på väg upp på köksbänken via soffan. HJÄLP tänker jag men får gå i lugna steg för att inte skrämma lillen så att han ramlar.

Äta sten??? Ja det verkar Enzo tycka är gott. Jag trodde att lillen och jag skulle kunna gå ut och leka mer vid det här laget. Men han ska äta upp allting. Blommor, gräs, sten, jord och pinnar...

Enzo har också lärt sig att ta av sig både byxor och blöja själv. Så helt plötsligt kommer han springande halvnaken och är jättenöjd.

Puss och kram på er.

Banan-mos på heltäckningsmatta

Jag är normalt ingen vän till heltäckningsmattor. Jag har sett på dem som skabbiga och illaluktande allergihärdar. Men jag måste säga att det har varit vissa fördelar när man har en liten kille som har lärt sig att krypa, gå, springa, dansa och nu också börjar KLÄTTRA högt på alla diverse möbler. Mattan dämpar fallen. Bra bra...

Men det är inte lika roligt när lillen sitter och käkar en banan, mosar den mellan fingrarna och sedan slänger den slibbiga bananen.... på mattan!!!! Det är också oundvikligt när man har barn att diverse kroppsvätskor hamnar på golvet... saliv, blod, kräks och kiss... Hmmm... inte fräscht. Man får ofta ligga på alla fyra och försöka snygga upp incidenten. Då är jag inte vän med mattan.

Summa kardemumma så tänker jag lika många fula ord som fina ord om vår heltäckningsmatta. Om jag får välja så står jag ut med lite banan-mos på mattan. Hellre det än att lillen slår sig fördärvad.

Här kommer en bild på Enzo och en kompis som leker...



Mario jobbade sent idag så Enzo och jag gick en kvällspromenad...

Vi tittade på vågorna på stranden.



små vågor idag.




... och vi tittade på båtarna i hamnen... På bilden syns inte många båtar, men Enzo lär bli specialist på båtar. Vi brukar gå på kajen och kolla på stora segelbåtar, små segelbåtar, motorbåtar, fiskebåtar, lyx-yachter, hyrbåtar, dykbåtar... båtar, båtar, båtar. Enzo har nog sett fler båtar i sitt liv än bilar.



Efter promenaden gick vi hem och sparkade boll. Enzo har tydligen tjuv-tränat för han koncentrerar sig till max och...



dribblar av sin mamma...



1-0 till Enzo.

"Lite roar barnen"

Under de senaste dagarna har Enzo skrattat åt saker som inte var menat att vara roliga. Här kommer några exempel på vad han har skrattat åt:

1.. Jag böjer mig ner för att ta bort ett dörr-stopp, men får inte bort det på första försöket utan får dra ganska mycket för att det ska lossna.... ha ha ha ha ha, skrattar Enzo....

2. Enzo har en bit broccoli som sitter fast på kinden. Jag har bort det ifrån hans kind och slänger det tillfälligt på bänken..... ha ha ha ha ha ha ha skrattar Enzo... jättekul.

3. Jag och Enzo är ensamma hemma så jag sätter honom i en lekhage för att jag ska kunna ta en dusch. Lekhagen sätter jag utanför toaletten så att jag kan hålla lite koll på vad han gör. När jag kommer ut ur duschen så är det ganska kallt så jag huttrar och torkar mig snabbt. ha ha ha ha ha ha ha va roligt, tycker Enzo...

4. Jag ammar Enzo inför natten och han är så trött att han ligger och halvblundar. En liten fluga flyger in i min näsa så att jag måste fnysa till... Oj oj oj det var så roligt att Enzo skrattade sig till sömns. Han låg och skrattade tills han inte orkade mer.

Så här roligt var det att äta couscous. Ordet couscous var så roligt att han fortfarande skrattar om man säger "couscous"...



Som vuxen borde man kanske lära av barnen lite... Hitta humorn i vardagen!!!

Här kommer en bild på lillen som är tagen för flera månader sedan...  Visst måste man dra på smil-banden.



Cous cous på er.

RSS 2.0